Slobobans första spelning var den 4 oktober på
Porthällaskolan i Partille och det var ju några
år sedan. Alltså firar Slobobans 40 år i
år…Hoppas att det kan bli något kul med det.
Gruppen har varit en av mina favoritgrupper i
punksverige under alla år och det som grämer mig
mest är att de inte har gjort mer låtar än de
gjort. Staffan är i alla fall mannen som tog sig
tid att svara på frågorna. Januari 2017
När började Slobobans att spela ihop och vilka
av ursprungsmedlemmarna finns kvar idag?
-Vår första spelning var den 4 oktober 1977 på
Porthälla skolan I Partille. Jag hade
varit på språkresa i England på sommaren och
sett ett par punkband och tyckte det var en
rolig ide att starta ett band. Vi spelade bara
covers(Pistols, Ramones, Damned, Stranglers,
Vibrators, Ultravox), och det var inte förrän
sommaren 1978 som vi förstod att vi
kunde skriva egna låtar. Tomas spelade
bas, Anders trummor och jag och Per sjöng. 1979
hoppade gitarristen Björn och Möller
av och Gert, som var en av våra vänner
och som alltid var med på spelningarna, kom in
på gitarr.
Dessutom hittade vi en hårdrockstrummis
som hette Björn. Så det är många
orginalmedlemmar kvar. Den forna trummisen
Möller spelar numera gitarr med oss.
Berätta lite om varje medlem idag, ålder, arbete
och ni spelar i några andra band just nu?
-Vi är alla födda 1961, utom Per som är född
1958. Jag jobbar som videoredigerare, Tomas på
posten, Per på brandförsvaret. Möller jobbar i
hamnen och Gert som ljudtekniker åt bl.a Håkan
Hellström. Den ende som är riktigt aktiv vad det
gäller det musikaliska är Möller som är
gitarrist och sångare i Black Ingvars. Jag tror
även Björn spelar med några coverband.
Spelar ni mycket ute nuförtiden?
-Vi gör väldigt få spelningar. Vi spelade i
Göteborg för ett år sedan. Det var den första
spelningen på 11 år. Sedan spelade vi i
Uddevalla för ett par veckor sedan. Eftersom det
krävs många rep för att få det att låta bra, det
tar mycket energi, så är vi noggranna med vilka
spelningar vi tar. Det måste vara nått som vi
tror kan bli bra. Som har bra ljud, ljus, scen
och där vi tror att det skall komma folk.
Inga planer på nya låtar, ny skiva etc?
-Vi har två nya låtar, Tidens Sår och Samma
Jävla Misstag Om Igen. Vi gjorde dem förra året
för att se om vi fortfarande kunde skriva. Dom
låter bra, men det är svårt att sätta dem i
relation till det övriga materialet. Vi har inga
planer i nuläget att spela in dem. Vi funderade
på att göra en vinylsingel, men det visade sig
bli så dyrt, att vi la ner den planen.
Vad är den stora skillnaden på att spela ute
idag om ni jämför med i början när ni spelade?
-På ett sätt är det mer avslappnat nu. Vi har en
trygghet i att vi repat och vet att vi gjort
allt för att det skall vara bra. Vi vet att vi
är tajta och att det låter bra. Vi känner också
en säkerhet i bandet. Vi känner varandra väldigt
väl. Å andra sidan, eftersom vi spelar så
sällan, tänker man ibland på hur mycket som kan
gå fel, eftersom vi numera bara har en chans.
Det räcker med en i publiken som är stökig som
kan förstöra en hel spelning. En fördel med att
vi spelar så sällan är att vi alla är sjukt
taggade. Det blir ingen slentrian.
Jag har för mig att i början av er karriär att
du var på scen barfota, har jag för mig fel och
om jag inte har det hur är det med det idag?
-Jag önskar verkligen att jag var barfota, det
hade varit hyfsat coolt. Nä, jag uppträdde ofta
i strumplästen, vilket inte var det coolaste
precis. Numera har jag ett par prydliga skor.
Att ni är/var två bröder som frontade bandet ,
blev det eller blir det mycket interna kamper,
trycker din storebror ner dig? -Att ha sin storebror i bandet är få förunnat. Eftersom Per är 3 år äldre än oss andra var det ofta han som fick vara storebror för hela bandet. Han fick vara chaufför, medan vi satt där bak och drack frusen starköl. Han skötte om kontakten med arrangörer och fick vara den redige i intervjusituationer. Det finns väl alltid en viss konkurrenssituation när man har sin bror i bandet. Jag vet inte hur han upplevt det, men jag kunde känna en viss glädje ibland om han sjöng fel, det kan jag inte förneka. Nu är vi farbröder allihop, så det har lagt sig. Man kan säga att jag är visionären och Per politrucken
Ligger det någon sanning bakom den där tavlan
och namnet Slobobans Undergång som ni pratade om
i Guldslipsen för ungefär hundra år sedan? Har
ni någonsin ångrat namnet? Var det några andra
namn på tapeten när ni skulle döpa bandet?
-Det är sanning. Något annat namn har aldrig
varit aktuellt. Ni
har ju många beskrivits som ett punkband med
hårdrocksinfluenser, hur ser du på det, har
själv aldrig riktigt förstått det?
-Det vore kanske konstigt om det inte fanns
hårdrocksinfluenser. Vi är alla uppväxta med
Deep Purple, Led Zeppelin, Alice Cooper, AC/DC,
Status Quo, Slade, Kiss.
Det finns förhoppningsvis en tyngd hos
oss som kan relateras till hårdrock. Den som är
ansvarig för det är Björn, som inte lyssnar till
annat än hårdrock.
Annars finns det väldigt mycket i
hårdrocken som vi saknar. Långa solon bland
annat.
Vad betyder punk för dig idag och vad har den
betytt för ditt liv i stort?
-Punk i stort betyder väl inte så mycket för mig
idag. Det formade mitt liv som tonåring, jag
fick en identitet, blev politiskt medveten och
en massa nya vänner som jag fortfarande har
kontakt med. Jag är stolt för att Sloboban har
gjort ett avtryck i svensk musikhistoria. Er
publik känns ju ganska trogen, vad tror ni för
sorts människor idag, kommer det några yngre om
ni spelar?
-Det är väl alla möjliga. Sådana som var med då
det begav sig, deras barn och sådana som
upptäckt oss under tiden. Vi har blivit väldigt
förvånade att det kommit så förhållandevis unga
människor som dessutom kan sjunga med i våra
texter.
Era texter är ju ofta politiska? Är det ett
måste tycker du när man gör punkmusik att den
ska vara politisk och handla om viktiga saker?
-Nä, jag tycker inte det är ett måste att ha
politiska texter bara för man är ett punkband.
Men man får gärna ha någon mening med texten.
Och jag har väldigt svårt för svenska punkband
som sjunger på engelska. Svenska band
överhuvudtaget som sjunger på engelska tycker
jag i allmänhet är helt ointressanta.
Bästa politiska bandet någonsin?
-Ebba Grön. Det finns väl inget annat band som
har skapat så många politiskt engagerade som
Ebba. Och som förmådde paketera budskapet på ett
så attraktivt sätt. Undrar hur många de fick att
totalvägra? Jag har heller aldrig sett ett
svenskt band så fruktansvärt bra live som de
var. Precis som Sex Pistols, så gjorde de allt
rätt nått år eller två. Då de var i total
samklang med tiden. Alltifrån låtar, till texter
och artwork. Så otroligt snyggt och bra. Och
allt gick på intuition känns det som. En perfekt
intuition.
Finns det några bra punkband i dag som du
gillar?
-Nej, jag lyssnar inte på punk. Jo, jag kan
lyssna på sånt som gjordes före 1981 och tycka
att mycket fortfarande låter väldigt bra. Men
det är ofta bara den första skivan som håller.
Stiff Little Fingers, Vibrators, The Boys, 999,
Ruts, Damned. Jag tycker att Stranglers 3 första
är fantastiska. Jag tycker London Calling är den
bästa skiva som spelats in. Jag tycker Sex
Pistols är världens bästa band.. Men dagens punk
intresserar mig inte. Det måste den nya
generationen få ta hand om.
De
fem bästa skivorna just nu?
-Vet inte om jag kan räkna upp 5 nya skivor. Jag
tycker Cage The Elephant, ett amerikanskt
indieband, är helt grymma. Såg dem i Köpenhamn
förra året och det var fantastiskt. Jag tycker
om The Kills, och jag tycker om ett danskt band
som heter Nephew.
Annars är jag nog som de flesta andra.
Man orkar inte ta till sig ny musik och börjar
mer och mer söka sig tillbaka till det man
lyssnade på då man var mellan 15 och 20, då
musiken verkligen betydde allt. Jag lyssnar
gärna på allt mellan Led Zeppelin, T Rex, Queen
och 10CC. Sedan finns det tre band som jag
verkligen älskar, som jag hela tiden återkommer
till och som jag gärna läser allt jag kan komma
över om dem. Det är Slade, Alex Harvey Band och
Sex Pistols. Dom är jag verkligen kär i!
Köper du fortfarande skivor eller är du så där
”tråkig” som många andra och lyssnar bara på
Spotify?
-Jag köper nästan inga skivor till mig själv.
Jag köper vinyl till mina söner i ett försök att
bilda dem i 70-talet.
Som New York Dolls, Television, T Rex, Roxy
Music och Talking Heads. Bland annat.
Annars är jag nog som många andra. Lyssnar på
spellistor på spotify. Allt från Laleh till
Weezer.
Vad anser du om det politiska klimatet i Sverige
idag? Vad tror du om Trump, vad hände där
egentligen? -
Jag tycker
att det svenska folket, och amerikanska
också, för den delen,
har förverkat sin rätt till att rösta. De
har förverkat sin rätt till att leva i en
demokrati. När man läser på FB slås man av att
de är så jävla korkade. Ett tag var jag inne på
att alla som, under utbildning på Facebook,
svarade att de gått Livets Hårda Skola, skulle
förbjudas rösta. Till slut fastande jag för den
radikala lösningen att inga män, bara kvinnor
får ha rösträtt. Förmodligen skulle det bli
bättre. Men det är verkligen för jävligt just
nu, och det lär bli värre innan det blir bättre.
Om
du fick välja fem band från och från förr,
levande och döda att ha en konsert tillsammans
med Slobobans vilka fem hade du valt?
-Ebba Grön, Cage The Elephant, Slade, Alex
Harvey och Hunters & Collectors
På
den tiden när ni kom fram i Partille, hur
mottogs er musik på ett så pass litet ställe? -I
Partille var det antingen hårdrock eller
symfonirock som gällde på 70-talet. Oss brydde
sig Partille överhuvudtaget inte om.
Likgiltighet är väl ett bra ord.
Vilken är den roligaste låten att spela tycker
du? Vilken låt vill publiken helst höra?
-Jag tycker bäst om att spela Soluppgång och
Lycka. Det är vår mest malande låt och jag är
väldigt svag för band som förstått malandets
genialitet. Som Nephew. Eller Hunters &
Collectors. Jag vet faktiskt inte vilken låt
publiken mest vill höra. Är glad och överraskad
att de vill höra oss överhuvudtaget. Ni
gjorde ju en split LP med Rövarna med coverlåtar,
hur kom det sig att ni gjorde den?
-Som jag minns det fick vi bidrag till att göra
en splitskiva. Vårt mål var att göra en helt
egen och för att inte bränna alla våra egna
låtar valde vi att göra en coverskiva, med
göteborgslåtar som vi tyckte om. Funkade väl
sådär att dela skiva med ett annat band. Och
eftersom vi aldrig fick göra en egen så kan man
nu i efterhand tycka det var synd att vi inte
spelade in egna låtar. Ett förfärligt omslag
dessutom.
Kan ni inte släppa ut en CD-box med allt ni
släppt, finns det mycket outgivet som ni inte
släppt ut?
-För det första så tror jag inte det finns ett
intresse för en CD-box med Sloboban. För det
andra har vi inte mycket outgivet i gömmorna som
vi kan med att dela med resten av världen. Det
mår nog bäst på sina kassettband. Sista fyndet
vi gjorde var Skuggorna Kommer som vi spelade in
till splitskivan, men som aldrig kom med och som
sedan glömdes bort.
När blir nästa spelning för er, eller har ni
inget planerat?
-Vi har ingen spelning planerad. Inga
erbjudanden heller. Men får vi nått som vi
tycker verkar lämpligt så är vi inte speciellt
svårflörtade.
Jag anser nog att ni är ett av Sveriges bästa
liveband, vad tycker ni själva? Vad är er styrka
live?
-Vår styrka live är att vi numera alltid är bra
förberedda. Vi har repat så pass mycket att det
är tajt och tungt. Sedan tror jag att det syns
på oss att vi tycker det är roligt. Och att det
finns en slags positivism runt oss. Och vi har
både mig och Per som har tid att ge publiken all
den uppmärksamhet som den förtjänar.
Framtidsplaner för bandet?
-Vi har inga planer. Dyker det upp nått som
känns rätt så spelar vi. Det kan ske nästa år
eller om 10. Det hade varit roligt att repa in
lite nytt material. Inte för att jag tror folk
vill ha det, men för vår egen skull. Men det har
alltid varit en väldigt lång process för oss, så
den tiden finns inte riktigt. Det Attentat, och
Kai Martin har gjort, spelat in nya skivor och
börjat fungera som band är fantastiskt av dem.
Men jag tror inte vi har kraft eller tid för
det. Men det är alltid vansinnigt roligt att
träffas igen. Och att träffa publiken igen.
|