|
|
|
Mitt absoluta favoritband NMA har get mig en andra chans att intervjua dem. Det är Justin som svarar på mina frågor och det gjorde han i januari 2010. Bilderna kommer från konserten 2006 som jag bevittnade på Sticky Fingers.
En ny skiva igen, tycker du att soundet har ändrats något från förra gången? Jag tycker att ”Today is a good day” är en fortsättning på ”High”. Det är i basen ett rockalbum på ett sätt men med mer tillgängliga strukturer. Den blev bättre än jag trodde – bättre inspelad och mer full av spännande individuella framträdanden än sina föregångare. Det är förhoppningsvis så att nästa blir lika olik den förra.
Ni har alltid haft ert eget sound, vad tror du att det beror på? -Det är delvis soundet på min röst – och som tur eller kanske inte som tur är är något som är svårt att ändra på. Jag tror också att det är en betoning på rytmsektionen. NMA.s musik är ofta mer komplicerad än vad det först verkar vara och det är därför jag tror att den håller ganska länge.
Omslaget ser lite annorlunda ut från vad vi är vana vid? -Nej, egentligen inte. Det är samma artist – Joolz. Precis som oss så har hon aldrig velat att upprepa en “stil” så hon letar alltid efter nya idéer. Eftersom hon har spenderat de sista åren med att tatuera(äntligen – efter år har varit en av de första tatueringssamlarna från mitten av 70-talet) så är detta setet en riktigt unik stil.
Är det viktigt att ha ett omslag som sticker ut? -Viktigt för det estetiska.
Vilken skiva har det snyggaste omslaget(förutom era egna)? -Jag har alltid gillat Who´s Quadrophenia – som omslag är det som en illustrerad bok av berättelse-låtarna. Jag är också glad att jag kan berätta att Today is a Good Day finns som en utvikningsbar vinyl. Det är då omslagets konstverk börjar bli viktigt.
Och vilken av alla skivor har ett omslag som är riktigt fult? -Det är för många. Jag gillar inte datorgjorda omslag och föredrar naturliga saker
Jag förstår att ni liksom jag är uppväxt med punkrock, hur är er relation till punk idag? -Vad betyder ordet nuförtiden. Punk var en kulturell revolution på det sena 70-talet som svepte iväg allt som kommit tidigare. Som alla revolutioner som var den bara delvis framgångsrik men ser vi tillbaks på den så var det en explosiv tid av kreativitet och attityd. Punk betydde INTE att bara spela fyra distade ackord väldigt högt. Det handlade mer om poesi och artistisk frihet. Det är ledsamt(men ofrånkomligt) att det har blivit en inskränkt stil i musikbranschen.
Finns det några bra punkband runtomkring idag? -Se ovan.
Finns det några bra band I England idag? I er hemstad? -En massa såklart, hela tiden, överallt. I min hemstad så är jag nästan kär i New York Alcoholic Anxiety Attack, (http://www.nyaaa.co.uk/) en slags psykedeliskt garage band.
Det var några år sedan ni var i Sverige, när kommer ni till Sverige nästa gång? -Vi spelade tre spelningar (Stockholm, Malmö. Göteborg) för över ett år sedan och de var riktigt bra. Förhoppningsvis är vi tillbaks i sommar igen.
Vad kommer du ihåg mest från Sverige? -Vatten och trä och himmel.
Din solokarriär är fortfarande igång? - Ja det är samma sak för mig. Hursomhelst är vi verkligen tillsammans nu och en ”het” version av NMA är på vägarna och det är inte rätt tid just nu för mig att släppa lös några tangenter för detta band är riktigt bar för tillfället och vi har byggt upp mycket de sista fyra åren.
Vad är det bästa med sologrejen och vad är det bästa med NMA-grejen? -Jag gillar de båda lika mycket. Solobiten har mer flexibilitet. Jag kan ändra flödet på ett gig beroende på hur jag känner mig. Det är mycket svårare att göra det med ett femmanna band. Hur som helst har bandet ett speciellt momentum och det kommer så mycket styrka från rytmsektionen. Ibland känns det som om jag styr en ostoppbar truck nedför.
Är det lättare att göra låtar nuförtiden än det var i början eller hur är det? -jag är inte säker på hur du menar. Att skriva? Det har aldrig varit svårt för mig. Jag behöver bara koncentrera mig och inte bli distraherad av något annat. Vi skriver aldrig något på en turné eftersom skrivande kräver mer psykisk energi och fokus än när man spelar ute…
Vad influerar dina texter? -Allting. De flesta av mina texter är baserade runt historier som en liten film. De flesta har en tid av dag, väder, ljus. De har ibland inte och ibland en ”mening” men de handlar allting om något. Jag försöker skriva mycket om mig själv och blir riktigt uttråkad av andra låtskrivare som skriver om det som är inuti deras huvuden. Det är en stor, galen, fascinerande värld. När du en gång lärt dig att se efter så finns det ingen chans att du inte har något att skriva om.
Folket som åker med er runt(jag menar de trogna i er publik), hur har de råd med det, vet ni något om det? -Det är väldigt olika. En del har fantastiska jobb och det ger dem en massa tid att ta ut. En del har inga jobb och gör detta så billigt som möjligt. Vi har haft ett resande sällskap sedan tidigt 80-tal men självklart är det inte samma folk. De rekryteras yngre människor hela tiden.
Kan de lyfta upp er när ni är nere och få er att göra en bättre spelning än vad det annars skulle bli? -Nej, det är dom som gör detta för oss men de gör det för den lokala publiken. Vi är lika intresserade av att folk ser oss för första gången och ser dem i skuggorna eller längst bak i rummet.(Svår översatt….kolla in den engelska intervjun)
Vilket är det bästa landet att spela i? -Alla – men vi har alla våra favoriter. Mina inkluderar, Frankrike, Turkiet, Brasilien…
Jag kommer ihåg(är jag rätt ute) när ni spelade en Monkees cover och ni har gjort Gimme Shelter, finns det några andra covers som ni spelat ute genom åren? -Summer In the City (Lovin Spoonful), Til The End Of The Day (Kinks), We’ve gotta Get Out Of This Place (Animals) – en del har det blivit men det har inte varit något på ganska länge nu. Vi har aldrig spelat in en cover förutom Gimme Shelter.
Vilket låt är det som ni spelat mest av era låtar? -Jag vet inte. Det finns några låtar som vi spelar ganska ofta men inga som vi spelat på varje turné.
Vilken låt vill alltid folk höra? -Det varierar från plats till plats och land från land…… 51st State, Vagabonds, Green and Grey, War, Vengeance… vi gör det aldrig för att göra en publik nöjd;-)
Era låtar är många gånger politiska, kan ni tänka er att göra en låt bara för ett politsikt parti, rörelse eller är det farligt att ta ställning så? -Vi har gjort en massa saker som är ”farliga” men jag säger som Groucho Marx en gång sade ” vi vägrar att tillhöra en klubb som vill ha oss som medlemmar”
Var står du i frågan om mp3 och nedladdning? -Jag tror svaret är ganska neutralt. Ja, jag tycker att torrent-sidor osv är stjälande men det är så världen är. Jag ligger inte sömnlös för detta.
Laddar du ner själv? -Lagligt ja, illegalt nästan aldrig.
Fem favoritskivor just nu? -New York Alcoholic Anxiety Attack – demo collection Queens Of The Stoneage – R (jag har gått tillbaks till det gamla och detta är den bästa) Arvo Part – Tabula Rasa X Ray Spex – Germ Free Adolescence The Who - Quadrophenia
Framtidsplaner för dig själv förutom musiken? -Ta emot kaoset.
Visdomsord? -Ålder har lärt mig att alla mina originaltankar har blivit tänkta förut.
Nåt att tillägga? -Syns snart – kanske.
|