Cat and the Underdogs släpper sin LP alldeles strax och det är en kaskad av punkrock som den ska låta.  Då menar jag lite mer som den lät förr i tiden så gammal som jag är. Läs och njut. Maj-2022

 

Berätta historien om Cat and the Underdogs? Hur kom det sig att ni träffade varandra och började att spela ihop?

Åke: Jarle kom fram till mig på en fest och undrade om vi inte skulle starta ett band. Han hade trummis och en gitarrist, så det var bara att dra igång. Det visade sig att trummisen Lars spelade jag med i mitt första punkband 1980, Nihilisterna. Vi började repa in covers för att komma igång och började så småningom att skriva eget. Efter att ha förbrukat två sångerskor, så kom vi igång på riktigt när Marcus kom med i bandet, som sedan dess slutat.

 

Berätta lite om varje medlem? Band innan, band bredvid, vad jobbar ni annars med?

Åke: Jobbar som Arbetskonsulent på Karlstads kommun och hjälper människor att komma ut i jobb. Spelat Punk sedan 1979, bland annat i Nihilisterna, Hollywood Indians, Loss S-hall och E.A.T.E.R.

Fredrik. Rådgivare inom it när jag inte trummar. Spelat och spelar med lite allt möjligt. Första gången jag hörde Ebba blev jag golvad och det sitter kvar.

Jarle: Jobbar i ett företag som sysslar med digital marknadsföring. Spelade med vår gitarrist Håkan i Motor City Madhouse från 89-96, innan dess spelade jag i olika band i Oslo, bland annat Suicide Pilots.

Håkan: IT-någonting… Spelar gitarr i AVSKUM när han får tid över från Cat and the Underdogs.

Thomas: Lärare, spelade i en mängd olika Punkband i början av 80-talet, bland annat i 491, Svea Rike II och Mormors Mamelucker innan han började i Hollywood Indians, tillsammans med Åke på 80-talet.

 

Jag tycker det finns influenser från tidig punk? Hur skulle ni beskriva er musik själva?

Åke: Ja det är väl där vi är och grottar oss, Proto Punk och Punk 1977 till 1981. Spela den musik som vi växte upp till och fortfarande lyssnar på, musik som har format mig till vad jag är idag.

 

Hur går det till när ni gör låtar, är det en av er som gör låtarna eller hur funkar det när ni gör låtar?

Åke: Det brukar vara Håkan eller jag som har med en idé till replokalen. Sedan så är hela bandet med och skruvar och spikar. När vi kommer igång så hamnar vi ofta in i ett grymt kreativt flow, ton efter ton, ackord efter ackord, refräng efter vers, sköna gitarriff, körer, bra rytmsektion och en leadsång som toppar allt.

 

Berätta lite om låtarna…

-Positive Id Åke: Några riff som jag satte ihop efter en veckas intensivlyssning på OFF!, Circle Jerks och Keith Morris bok.

Thomas: Texten började med titeln, tror Åke kom med den. Sen byggde jag en story kring titeln. En liten lek med den där sinnesbilden av en tuff snut som trycker upp en kanske inte helt oskyldig grabb mot väggen. Vi har alla sett scenen i nån hollywoodfilm. Hård snut muddar en "punk"! Inte så jäkla allvarlig text egentligen...

-Is there a truth Åke: Efter en idé av Håkan, jag tror att den lades på hyllan två gånger innan vi fick ihop den. När Håkan kom med sticket mellan versen och refrängen så var låten i hamn.

Thomas: Om texten. En reflektion kring vad det är vi sprider på våra sociala medier. Att det går snabbt att sprida och dela saker som vi ofta inte granskar så jäkla noga. Vi kanske borde ta ett andetag innan vi sprider det vi tror oss veta, det vi tror är sanning. Finns det ens en enda sanning… såklart inte. Och det blir så lätt polarisering. Just nu följer västvärlden kriget i Ukraina som om det är nån slags Netflix-serie. Men vi glömmer andra krig, konflikter och katastrofer som vi slutat följa, som kriget i Syrien, konflikter på Afrikas horn, Jemen osv. Vi slukas av en katastrof i taget. är rädd att nyheterna kanske hittar nåt nytt att följa. Långt svar på en jäkla text. Men men…

-Gimme everything Åke: Jag ville få till samma tryck i riffet som Brian James har i I Feel Alright på Damneds första LP och som Lädernunnan har i No Rule. Efter ett par rep så hade vi fått ihop resten.

Thomas: Den här låten finns ju utgiven tidigare med Marcus på sång. Ville sätta en egen prägel på sången. Ville ha den hårdare i sången. Mer desperat.. "Give me anything.." är den sista frasen i texten. Jag har varit där, och det är lätt att identifiera sig i den delen av texten som Marcus skrivit..

 

Vilka typer av band spelar ni ihop med när ni är ute och spelar?

Åke: Andra Punkband som kör liknande stil som oss, Punk Rock n Roll, 77-Punk något UK82-band och så vidare.

 

Vad är det konstigaste band ni haft en konsert tillsammans med?

Åke: Vi har väl inte råkat ut för något direkt konstigt, eller!??

Thomas: Det konstigaste är medlemmarna i det här bandet. En osannolik konstellation av människor.

Jarle: The Wharf Street Galaxy Band som vi spelade med i Leeds och York var kanske inte konstiga men aningen udda, på ett bra sätt.

 

När vi ändå pratar om musik, hur ser ni på punk?

Åke: Jag försöker leta nya bra band på Bandcamp och köper även en hel del skivor på Bandcamp, bästa källan till nya band om du frågar mig. Bästa sättet är att kolla andra användare som köpt samma skivor och sedan kolla vad de har köpt för andra skivor. Så har jag hittat Stiff Richards, Sons of Southern Ulster, Satanic Togas, Bad Nerves, Chain Whip, Zero Zeroes, Cyanide Pills, kan rabbla band hela dagen.

 

Är det bara en musikstil eller en livsstil?

Åke: If you used to be Punk, then you probably never was.

Jarle: En musikstil som blev en livsstil, punken har format mig till den jag är och ränderna går aldrig ur…

 

Hur har den tanken förändrats genom åren?

Åke: Antar att Punken har format stora delar av mitt liv, en hel del dumma val, men även en del förhoppningsvis kloka val utifrån hur man lever och har levt. To old to die young! Mer punk eller mindre punk?

Åke: Det beror ju på hur man definierar Punk? Den ansvarslösa biten, ge fan i allt attityden ligger väl tillbaka i tiden. Men försöker alltid vara närvarande här och nu.

 

Cat and the Underdogs hur kom det namnet upp?

Jarle: En väninna och jag bestämde oss en dag för drygt tio år sen att starta ett band efter att jag inte spelat nåt på 15 år (med undantag av ett vikariat i Håkans andra band Avskum på en festival i Finland). Hon heter Catrin, kallas för Catta så där hade vi Cat. Sedan så har jag en förkärlek för underdogs i idrottssammanhang, att jag håller på både Leeds United och Degerfors IF säger väl det mesta om just den biten. Vi tyckte Cat and the Underdogs lät som ett bra namn så då körde vi med det helt enkelt.

 

Vem är Cat i bandet och vem är underhundarna?

Åke: Vi är alltid underhundarna som slår i underläge!

 

Annars vilket är favoritbandnamnet runtom i världen?

Åke: Det måste nog vara The Clash, egentligen så gillar jag korta, slagkraftiga namn. OFF! är också ganska svårt att slå.

Jarle: Själv så är jag väldigt svag för Flesh for Lulu som bandnamn. Åkes gamla band Hollywood Indians hade även de ett klockrent namn.

 

Hur kommer det sig annars att man spelar den här typen av musik idag, vad är det för grupper som inspirerar?

Åke: Som jag sade tidigare så är detta musiken som vi växte upp till och älskar lika mycket fortfarande, vi spelar musik som vi tycker om själva och har inga ambitioner till att utveckla bandet till något annat. Jag lyssnar mycket på KBD-Punk, banden jag hittar på Bandcamp, Aussie Punk, Brittisk 77-Punk och mycket US-Punk.

 

Vad för typ av publik drar ni?

Åke: Mycket blandad publik, 65-åriga proggare, övervintrade gamla punkare, lärare, uteliggare, en och annan ungdom och folk som gillar punk i allmänhet

 

Finns det några sorter som ni saknar?

Åke: Det vore kul med lite fler ungdomar som kunde sänka medelåldern lite… Haha!

 

Ni har ju fått till ett ganska härligt sound på er inspelning, gör ni allt själva eller är det någon producent inblandad?

Åke: Vi är mycket stolta över skivan som Chips Kiesbye har producerat och Henryk Lipp har mixat. När Chips fick lite tid över när han gjorde Hellacopters senaste, så skruvade han på Cat and the Underdogs. Han lyckades med att hitta saker i våra låtar som vi inte ens visste om. Så det ligger mycket jobb bakom skivan och ett par år i replokalen.

 

Era texter annars, vad handlar de om? Musik och politik hör det alltid ihop? Varför eller varför inte?

Thomas: Det finns alltid en risk att bli lite högtravande och pretentiös när man ska lyfta politik eller aktuella saker. Och att låta arg som man var i tonåren funkar inte på samma sätt längre. Så då blir det lite texter mer öppna för tolkning. Men också en del allmänmänskliga betraktelser. Om livet, relationer, missbruk och frihet från missbruk. Och någon är som en betraktelse över cybersex, om porrsurfande… Vart tar det vägen? Några texter har vi ärvt av Marcus, han hade ett sätt att hitta coola fraser som jag kan avundas ibland.

 

Finns det några bra politiska band som ni gillar?

Åke: The Clash såklart, Billy Bragg, tidiga Crass, Sons of Southern Ulster, Stiff Little Fingers… Det är nog så att jag gillar band som har något att säga, som Baxter Dury säger ”If you got nothing to say, don’t say it”.

 

Finns det några andra band i Sverige som ni kan rekommendera?

Åke: Det finns många bra svenska band, Trubbel, Tjänstemännen, Headons, Paper, Troublemakers, APA GBG, Viagra Boys, Åtgärdsprogrammet, RP, City Saints, The Bwanas, Hjelle, Les Big Byrd, kan rabbla band här också resten av dagen…

 

Några bra band i er hemstad?

Åke: Ja några finns det ju, RP, Rob Coffinshakers olika konstellationer och ett gäng läkare som har ett band som heter Lyrica.

Thomas: Deadly Spirits från Karlstad..

 

Är det viktigt att få ut fysiska skivor tycker ni?

Åke: För mig är det viktigt att kunna släppa en LP eller 7”, det är en bit av kulturen tycker jag. Känslan av att kunna ta i musik är obetalbar.

 

Detta blir en vinyl eller hur är det?

Åke: I mitten av juli så skall den släppas på DDR Records i Ludvika, vi har även en del kontakter utanför Europa, men inget är klart än.

 

Köper ni mycket skivor själv, är ni samlare?

Åke: Jag köper mycket skivor och samlar, trist bara när UK gick ur EU och att det blev så mycket dyrare att beställa skivor därifrån.

Jarle: Jag köper en hel del vinyl och har man en specifik skiva i t. ex fem ex med fem olika färgnyanser på omslaget så är man nog någon sorts samlare - sedan så är det ju ett evigt letande och jagande efter sådant man saknar…

 

Vilken är den dyraste skivan du har?

Åke: Det är några, en testpress på en Cramps bild 12”, Vårdad Klädsel och ganska många fler. Jag hade åtta original 7” med Misfits, bland annat ett perfekt exemplar av Cough Cool, men det sålde jag tyvärr 2002.

Jarle: Andrew Matheson & The Brats – Grown Up Wrong

 

Att bara släppa musik digitalt, är det något för er?

Åke: Enstaka låtar kan väl vara ok, men aldrig en LP bara. Dessutom så tror jag på att det finns skivbolag som vill släppa Cat and the Underdogs.

 

Känns det som om ni ens hade släppt ett album/skiva om ni bara släpps på säg Spotify?

Åke: Njaeää Jarle: Mycket tveksamt…

 

Hur tycker ni annars det är att leva i Sverige idag, politiskt med den brunblå röran Ebba Busch uttalande etc?

Åke: Sett till mig själv så har jag bättre än jag någonsin har haft, bra jobb och familj och några kronor kvar på kontot i slutet av månaden. Men det är många som har det tufft, trillar utanför, får inga jobb, har dåligt mående, missbruk och aldrig några pengar, nästan som texten till Ebbas Ung & Sänkt… Ja vad säger man om den blåbruna sörjan? Jag tycker att högerpartierna känns läskiga. Hur kan hälften av Sveriges befolkning rösta på partier som bara gynnar 10 % av befolkningen?

Thomas: Upptäcker att jag blir mer och mer politisk på riktigt, jämfört med när man som tonåring spred en massa politiska uttalanden för at det hörde till punken. Är mer stärkt i att vilja dela med mig av det jag har. Skatta mig gärna, jag har råd. Pratar ofta med mina elever om hur rika och hur för jäkligt bra vi har som drog vinstlotten att få födas i Sverige. Vet att inte alla har en dans på rosor här, med utanförskap, droger, våld, fattigdom… Men lyfter man blicken lite, tar höjd på perspektiv så har vi jäkligt mycket möjligheter och stöd i Sverige om vi ser ut över världen. Men blir riktigt mörkrädd och reflekterar över hur vi hamnade i att över 20 % röstar på SD. Och hur hamnade vi att alla vill rusta och gå med i Nato på några månader. Det handlar så ofta om att vinna röster kortsiktigt, inte om idéer och visioner för framtiden. Tror på vår demokrati men tappar ibland tron på mänskligheten..CCC

 

Spelar ni mycket ute? Utlandet?

Åke: Vi har väl gjort en bit över 30 spelningar, bland annat en kortare turné i England. Stockholm Punk Rock Weekend och Rebellion i Blackpool var riktigt bra. Vi har även spelat en del i Norge. I sommar så spelar vi bland annat på Hugo Fjäderben Kalaset i Kalmar, Be There!

 

Om ni gjorde en öl som många andra band gör, vad skulle den heta och vilken sort skulle det vara?

Åke: En dubbel IPA som skulle heta The Hops are Coming, kanske Positive IPA eller Time’s Hop!

Thomas: En alkoholfri… 😊

 

Vad är det bästa med att spela live?

Åke: Rushen, att få stå på en scen och att folk kommer för att se och lyssna på oss, oslagbart. Sedan efter spelningen och ta en öl och träffa folk, tyvärr så brukar tiden vara för kort.

Thomas: Svett och adrenalin. Och lite bekräftelse…

Jarle: Anspänningen innan och lättnaden efter när det har gått bra samt på väg till spelning när vi sitter och pratar både skit och allvar medan vi lyssnar på Åkes glamrock spellista…

 

Snälla ranka dina fem favoritskivor, dina fem favoritkonserter?

Åke: Skivor just nu: Saints - Eternally Yours The Cure - Pornography David Bowie - Aladin Sane Wire - Chairs Missing Stooges - Fun House Kollar man vår Spotify-sida så har alla i bandet gjort en varsin favvospellista!

Favoritkonserter: Budgie, Ishallen, Karlstad 1975 Cosmic Overdose, Musikcaféet, Karlstad 1980 Gun Club, Kolingsborg 1983 Theatre of Hate, Rockmagazinet, Örebro 1981 Social Distortion, Studion, Sthlm 1994

Jarle: Skivor: SLF - Nobody’s Heroes Radio Birdman - Radios Appear Saints - Eternally Yours Sisters of Mercy - First and Last and Always Wannskrækk - ...Wannskrækk..12".. 

Konserter: Sisters of Mercy - Vikateatret, Oslo, 16 maj -85 The Cramps - Chateau Neuf, Oslo, -86 The Barracudas, Hope and Anchor, London -84 Lords of the New Church - Club 7, Oslo -82 The Replacements - The Roundhouse, London, 3 juni -15

 

Den mest pinsamma skivan i din samling?

Åke: Har nog inget som jag tycker är pinsamt, men där finns Tommy Körberg, Taylor Dane, Yes, The Police osv. Jarle: Har en Van Halen jag funderar starkt på varför jag köpte på sin tid?!

 

Spelar ni covers live eller låtar från era andra band?

Åke: Vi har spelat en hel del covers, bland annat låtar av Gun Club, Supersuckers, Radio Birdman, Crash, Buzzcocks, Plastic Bertrand, Sex Pistols, Saints osv. För några år sedan så gjorde vi en Joe Strummer-hyllning med bara Clash-låtar ett helt det, som blev riktigt bra och uppskattat. Det finns några klipp på YouTube, Clash and the Underdogs!

 

Isåfall vilka?

Åke: Vi har väl spelat någon Hollywood Indians-låt någon gång.

 

Blir det mycket intervjuer, är det tråkigt?

Åke: För ett litet band som oss så uppskattar vi varje intervju, fast helst live.

 

Vilken är den vanligaste och tråkigaste frågan?

Åke: kan nog vara ”Vad handlar era texter om”!?

 

Visdomsord?

Åke: I’ve might be old, but I’ve seen all the good bands!

Jarle: Marching On Together!

 

Framtidpslaner för bandet?

Åke: Att skivan skall komma, ut och spela så mycket som möjligt, börja spela in nytt material och släppa en EP framöver, kanske redan i höst/vinter. Repa repa repa!

 

För dig själv?

Åke: Få mer tid över och göra roliga saker som känns bra, som att spela i och umgås med Cat and the Underdogs!

 

Nåt att tillägga?

Åke: Hör gärna av er så kommer vi och spelar för er och vi är jävligt bra!!